{"id":10,"date":"2016-11-07T11:50:31","date_gmt":"2016-11-07T11:50:31","guid":{"rendered":"https:\/\/edgeca.se\/?page_id=10"},"modified":"2020-01-31T09:40:50","modified_gmt":"2020-01-31T09:40:50","slug":"programmering","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/edgeca.se\/programmering\/","title":{"rendered":"Programmering"},"content":{"rendered":"<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Program som talar om f\u00f6r en maskin hur den ska arbeta finns \u00f6verallt. I datorn, tv\u00e4ttmaskinen, i bilen osv. Sedan programmeringen startades n\u00e5gonstans p\u00e5 50-talet har den moderna teknologin tagit ett j\u00e4ttekliv fram\u00e5t. Ordet programmering ing\u00e5r i begreppet programvaruutveckling som \u00e4ven omfattar begrepp som design och underh\u00e5llning av h\u00e5rdvara. N\u00e4r man programmerar, instruerar man en maskin, tex en dator om ett arbete som man vill att den ska utf\u00f6ra. Det kan vara alltifr\u00e5n sm\u00e5 uppgifter som hur en meny p\u00e5 <a href=\"http:\/\/edgeca.se\/\">en hemsida<\/a> ska se ut till hur styrservon p\u00e5 bilen fungerar. Saker och ting sker inte av en slump, de \u00e4r programmerade och vet precis vad och hur de ska utf\u00f6ra sitt arbete. <\/span><\/p>\n<h2><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Programspr\u00e5k<\/span><\/h2>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Vid alla programmeringstillf\u00e4llen anv\u00e4nder man sig av programspr\u00e5k och ett program kan faktiskt best\u00e5 av olika sorters programspr\u00e5k. Vid olika niv\u00e5er anv\u00e4nds olika programspr\u00e5k. Dessa olika niv\u00e5er beror p\u00e5 hur l\u00e5ngt fr\u00e5n h\u00e5rdvaran man kommer. Ju l\u00e4ngre bort desto mer komplicerat blir programmeringen. Den f\u00f6rsta niv\u00e5n, allts\u00e5 den som ligger n\u00e4rmast h\u00e5rdvaran, kallas assemblerprogrammering. D\u00e4r anv\u00e4nds assemblerspr\u00e5ket som egentligen inte skiljer s\u00e5 mycket ifr\u00e5n den enklare maskinkoden.<\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Den andra niv\u00e5n kallas allm\u00e4nna programspr\u00e5k och nu blir spr\u00e5ket alltmer avancerat. Sedan f\u00f6ljer n\u00e4sta niv\u00e5 som ocks\u00e5 \u00e4r den sista. Nu beskrivs inte l\u00e4ngre hur saker ska verkst\u00e4llas utan vad som ska verkst\u00e4llas. <\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Maskinen som sedan ska l\u00e4sa av den h\u00e4r koden f\u00f6rst\u00e5r inte programspr\u00e5ket s\u00e5 detta m\u00e5ste \u00f6vers\u00e4ttas till en maskinkod. \u00d6vers\u00e4ttningen skes av en kompilator eller via en tolk. Vad man anv\u00e4nder beror p\u00e5 vilket programspr\u00e5k man ska \u00f6vers\u00e4tta. H\u00e4r skiljer man p\u00e5 maskinn\u00e4ra spr\u00e5k (assemblerspr\u00e5k) och h\u00f6gniv\u00e5spr\u00e5k (alla spr\u00e5k med h\u00f6gre niv\u00e5 \u00e4n assemblerspr\u00e5k). Maskinkoderna som bildas och dess system skiljer sig ocks\u00e5 v\u00e4ldigt mycket \u00e5t beroende p\u00e5 vilken maskin man har att g\u00f6ra med.<\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\"><img loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/edgeca.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/programmering_2.jpg\" alt=\"programmering\" width=\"640\" height=\"426\" \/><\/span><\/p>\n<h2><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Anv\u00e4ndningsomr\u00e5den<\/span><\/h2>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Man m\u00e5ste inte dela in programmeringen efter vilket spr\u00e5k progamen \u00e4r skriva p\u00e5 utan vad programmet \u00e4r avsett att utf\u00f6ra. Dess anv\u00e4ndningsomr\u00e5den. Mikroprogrammering sker allra n\u00e4rmast h\u00e5rdvaran och h\u00e4r sker kontrollen av h\u00e5rdvarans alla delar. Som man h\u00f6r p\u00e5 namnet \u00e4r programmen v\u00e4ldigt sm\u00e5 och man kan s\u00e4ga att de liknar maskinkoden. <\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Sen kommer operativsystemet som \u00e4r ett enskilt program eller flera samlade program som uppr\u00e4tth\u00e5ller kontakten mellan datorns maskinvara och program och funktioner. Det som operativsystemet fr\u00e4mst har hand om \u00e4r maskinvarans verksamhet samt kopplingen mellan den och \u00f6vriga datorns funktioner. Ett exempel p\u00e5 saker som operativsystemet har hand om \u00e4r datorns arbetsminne och processortid och ser till att alla program f\u00e5r sin besk\u00e4rda del av resurserna. <\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Den sista biten i programmeringen \u00e4r det som avser anv\u00e4ndarprogram s\u00e5som webbl\u00e4sare, textbehandlingsprogram och <a href=\"http:\/\/edgeca.se\/spelutveckling\/\">datorspel<\/a>. <\/span><\/p>\n<h2><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">L\u00e4ra sig programmering<\/span><\/h2>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Det \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att teoretiskt l\u00e4ra sig hur man programmerar. \u00d6vning ger f\u00e4rdighet som det s\u00e5 fint heter g\u00e4ller \u00e4ven n\u00e4r det kommer till programmering. Om man exempelvis tar en s\u00e5n sak som val av programspr\u00e5k kan man st\u00f6ta p\u00e5 problem redan d\u00e4r. M\u00e5nga tycker olika efter vad de \u00e4r vana vid och det \u00e4r en s\u00e5dan sak som man f\u00e5r prova sig fram tills man hittar r\u00e4tt. <\/span><\/p>\n<p><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">N\u00e4r man v\u00e4l har valt vilket programspr\u00e5k man vill anv\u00e4nda sig av g\u00e4ller det att man studerar spr\u00e5ket flitigt och l\u00e4r sig det. Detta kan man g\u00f6ra p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt men en sak man kan g\u00f6ra \u00e4r att studera programkoder skrivna av andra och l\u00e4ra sig mycket av de som har g\u00e5tt f\u00f6re. N\u00e4r man kan sitt spr\u00e5k \u00e4r det ocks\u00e5 viktigt att man l\u00e4r sig hantera programmeringsverktyg som underl\u00e4ttar i programmeringen. Som nyb\u00f6rjare g\u00f6r man m\u00e5nga misstag och en f\u00f6rdel \u00e4r att ha ett verktyg som backar upp allt du tidigare gjort. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan du alltid g\u00e5 tillbaka till den tidpunkt d\u00e5 du vet allting fungerade och forts\u00e4tta d\u00e4rifr\u00e5n. <\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Program som talar om f\u00f6r en maskin hur den ska arbeta finns \u00f6verallt. I datorn, tv\u00e4ttmaskinen, i bilen osv. Sedan programmeringen startades n\u00e5gonstans p\u00e5 50-talet har den moderna teknologin tagit ett j\u00e4ttekliv fram\u00e5t. Ordet programmering ing\u00e5r i begreppet programvaruutveckling som \u00e4ven omfattar begrepp som design och underh\u00e5llning av h\u00e5rdvara. N\u00e4r man programmerar, instruerar man en [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":282,"featured_media":76,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"categories":[],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/edgeca.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10"}],"collection":[{"href":"https:\/\/edgeca.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/edgeca.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/edgeca.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/282"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/edgeca.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/edgeca.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":77,"href":"https:\/\/edgeca.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10\/revisions\/77"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/edgeca.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/76"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/edgeca.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/edgeca.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/edgeca.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}