Programmering

Program som talar om för en maskin hur den ska arbeta finns överallt. I datorn, tvättmaskinen, i bilen osv. Sedan programmeringen startades någonstans på 50-talet har den moderna teknologin tagit ett jättekliv framåt. Ordet programmering ingår i begreppet programvaruutveckling som även omfattar begrepp som design och underhållning av hårdvara. När man programmerar, instruerar man en maskin, tex en dator om ett arbete som man vill att den ska utföra. Det kan vara alltifrån små uppgifter som hur en meny på en hemsida ska se ut till hur styrservon på bilen fungerar. Saker och ting sker inte av en slump, de är programmerade och vet precis vad och hur de ska utföra sitt arbete.

Programspråk

Vid alla programmeringstillfällen använder man sig av programspråk och ett program kan faktiskt bestå av olika sorters programspråk. Vid olika nivåer används olika programspråk. Dessa olika nivåer beror på hur långt från hårdvaran man kommer. Ju längre bort desto mer komplicerat blir programmeringen. Den första nivån, alltså den som ligger närmast hårdvaran, kallas assemblerprogrammering. Där används assemblerspråket som egentligen inte skiljer så mycket ifrån den enklare maskinkoden.

Den andra nivån kallas allmänna programspråk och nu blir språket alltmer avancerat. Sedan följer nästa nivå som också är den sista. Nu beskrivs inte längre hur saker ska verkställas utan vad som ska verkställas.

Maskinen som sedan ska läsa av den här koden förstår inte programspråket så detta måste översättas till en maskinkod. Översättningen skes av en kompilator eller via en tolk. Vad man använder beror på vilket programspråk man ska översätta. Här skiljer man på maskinnära språk (assemblerspråk) och högnivåspråk (alla språk med högre nivå än assemblerspråk). Maskinkoderna som bildas och dess system skiljer sig också väldigt mycket åt beroende på vilken maskin man har att göra med.

Användningsområden

Man måste inte dela in programmeringen efter vilket språk progamen är skriva på utan vad programmet är avsett att utföra. Dess användningsområden. Mikroprogrammering sker allra närmast hårdvaran och här sker kontrollen av hårdvarans alla delar. Som man hör på namnet är programmen väldigt små och man kan säga att de liknar maskinkoden.

Sen kommer operativsystemet som är ett enskilt program eller flera samlade program som upprätthåller kontakten mellan datorns maskinvara och program och funktioner. Det som operativsystemet främst har hand om är maskinvarans verksamhet samt kopplingen mellan den och övriga datorns funktioner. Ett exempel på saker som operativsystemet har hand om är datorns arbetsminne och processortid och ser till att alla program får sin beskärda del av resurserna.

Den sista biten i programmeringen är det som avser användarprogram såsom webbläsare, textbehandlingsprogram och datorspel.

Lära sig programmering

Det är väldigt svårt att teoretiskt lära sig hur man programmerar. Övning ger färdighet som det så fint heter gäller även när det kommer till programmering. Om man exempelvis tar en sån sak som val av programspråk kan man stöta på problem redan där. Många tycker olika efter vad de är vana vid och det är en sådan sak som man får prova sig fram tills man hittar rätt.

När man väl har valt vilket programspråk man vill använda sig av gäller det att man studerar språket flitigt och lär sig det. Detta kan man göra på många sätt men en sak man kan göra är att studera programkoder skrivna av andra och lära sig mycket av de som har gått före. När man kan sitt språk är det också viktigt att man lär sig hantera programmeringsverktyg som underlättar i programmeringen. Som nybörjare gör man många misstag och en fördel är att ha ett verktyg som backar upp allt du tidigare gjort. På så sätt kan du alltid gå tillbaka till den tidpunkt då du vet allting fungerade och fortsätta därifrån.